Mer vatten, men på fel tid

Del två

Det här är den andra delen i VNV:s serie om hur klimatet väntas påverka våra sjöar och deras närområde. I första delen handlade det om temperaturen. Den här gången handlar det om vattnet.

Uppgifterna kommer från SMHI:s klimatscenariotjänst och gäller förändringen till omkring 2050, jämfört med perioden 1971–2000.

Mer regn, mindre snö

Årsnederbörden i vårt område väntas öka med omkring 60 millimeter per år. Siffran är blygsam. Det avgörande är i vilken form vattnet kommer.

Med mildare vintrar väntas mer av nederbörden falla som regn istället för snö. Den mängd vatten som ligger lagrad i snön som mest väntas minska med nästan hälften.

Snön fungerar som ett naturligt vattenmagasin. Den lagrar vatten under vintern och släpper det gradvis under våren. Regn på tjälad eller mättad mark rinner lätt iväg direkt.

Fler skyfall

Dagar med kraftigt regn, över 10 millimeter på ett dygn, väntas bli två till tre fler per år. Det låter inte mycket, men det märks i praktiken: fler tillfällen då diken svämmar över, källare hotas av vatten och vägarna runt sjön blir svårframkomliga.

Det märks också i sjön. Kraftigt regn sköljer med sig näring, framför allt fosfor, från omgivande mark ut i vattendragen och vidare till sjön. Mer fosfor ger mer näring åt algerna, i en sjö som redan kämpar med algblomning.

Vatten som kommer fel

Sammantaget handlar det om att vattnet kommer på ett annat sätt än vi är vana vid. Mindre snö ger mindre vatten som släpps ut långsamt på våren. Fler kraftiga regn ger mer vatten som kommer snabbt och med kort varsel.

Vatten som kommer snabbt hinner marken sällan ta upp. Det rinner vidare, med näring på köpet.

I nästa del: sommaren, lägre vattenflöden och vad det betyder för sjöns liv.