Ett varmare Vansjö Nordsjö 2050

Del ett av fyra

Det här är den första delen i VNV:s serie om hur klimatet väntas påverka våra sjöar och deras närområde.

Uppgifterna i den här serien kommer från SMHI:s klimatscenariotjänst, den svenska väder- och vattenmyndighetens verktyg för att visa hur klimatet väntas förändras i olika delar av landet. Vi har hämtat siffror för vårt närområde, jämfört dagens klimat med hur det väntas se ut kring 2050, och kontrollerat varje uppgift innan den publicerats här.

Temperaturen

En av de tydligaste förändringarna i SMHI:s klimatdata är temperaturen. Fram till omkring 2050 väntas den årliga medeltemperaturen i vårt område öka med omkring 2,5 grader, jämfört med perioden 1971–2000.

Det kanske inte låter dramatiskt. Men två och en halv grader förändrar mycket.

Somrarna blir längre och varmare

Antalet högsommardagar, alltså dygn med en maxtemperatur på minst 25 grader, väntas mer än fördubblas. Från i genomsnitt 11,5 dagar per år till omkring 25 dagar kring 2050.

Det är nästan två extra veckor med riktigt varma dagar varje år.

Samtidigt minskar antalet frostnätter kraftigt, med omkring 40 dagar per år. Vintern blir kortare och snötäcket minskar.

Det får betydelse långt utanför vintern.

Mindre snö, mindre vatten

Snön som smälter under våren är en viktig del av den naturliga påfyllningen av grundvattnet. När snötäcket minskar förändras också den påfyllningen.

Det kan innebära lägre grundvattennivåer inför sommaren, och det påverkar sjön.

Grundvatten är en del av det vatten som håller tillflödet till Vansjö Nordsjö uppe även under torrare perioder. När sommarflödena redan väntas minska blir den bufferten ännu viktigare.

För den som har egen brunn runt sjön är det här dessutom något som kan märkas direkt. Lägre grundvattennivåer är inte bara en siffra i en klimatmodell.

Varmare vatten

För sjön betyder det varmare klimatet också varmare vatten och en längre period utan is.

Isen väntas lägga sig senare och gå upp tidigare. Det innebär att sjön är öppen för sol och vind under en större del av året och får längre tid att värmas upp.

Varmare vatten under längre perioder gynnar de alger som orsakar blågröna algblomningar, de växer snabbare i värme och tar överhanden. Vattnet lägger sig också i varma och kalla lager under en längre tid, vilket gör att syret på botten tar slut snabbare. Låg syrehalt är precis det som får fosfor att läcka ur bottensedimenten.

Det är dåliga nyheter för en sjö som redan har problem med algblomning.

I nästa del: hur nederbörden väntas förändras, mer vatten på vintern, men inte alltid när vi behöver det som mest.