Bävrarna verkar ha en plan

I år har den svenska sommaren varit nästan så ljuvlig som den kan vara. Vi har haft varma perioder, absolut  men inte alldeles för länge. Och vi har inte haft ovanligt mycket regn i år heller, som det kan vara vissa år. Lite lagom skulle man kunna säga. 

Däremot har vi märkt något annat: även små regnmängder ger snabbare och tydligare uppgångar i vattennivån än vad vi är vana vid från tidigare säsonger. Sjön har högre vattennivåer än vanligt för den här årstiden och verkar “studsa tillbaka” fortare än andra år. Kolla in historiska mätningar här och jämför olika år själv: https://vattenmatningar.vansjonordsjo.se/Historical_Waterlevel_Vansjon_2.php 

Men hur kommer det sig?

Bävrar bygger damm: en trolig delförklaring

Under det senaste tiden har en bäverfamilj byggt en damm nära Molnebo. Det finns dessutom rapporter om ytterligare en bäverdamm längre uppströms. Vi vill vara tydliga med att vi inte har mätningar som isolerar exakt hur mycket dammarna bidrar, men mönstret stämmer väl överens med hur bäverdammar fungerar rent hydrologiskt på andra håll.

Bäverdammar bromsar vattnets flöde och gör att mer vatten stannar kvar i landskapet, både som yt- och grundvatten, istället för att rinna rakt igenom systemet. Det vattnet läcker sedan tillbaka gradvis. Internationella studier av bäverdammars effekt på vattenbalans bekräftar det mönstret: högre och mer stabila vattennivåer, samt snabbare återhämtning efter nederbörd. Det ligger nära det vi själva observerat i år.

Vad gäller vattenkvaliteten är det inte lika säkert.

Vattenkvaliteten har också sett bättre ut i år jämfört med samma tid på året under tidigare säsonger. Här är det dock svårare att peka på en enskild orsak, och vi vill inte dra en slutsats vi inte kan stå för.

En del av förklaringen kan vara ren utspädning. När mer vatten står i sjön sprids samma mängd tillförd näring på en större volym, vilket ger lägre uppmätta koncentrationer även om själva belastningen på sjön inte har minskat. Det är alltså inte säkert att mindre fosfor och kväve tillförs sjön, bara att det som tillförs blir mer utspätt.

Utöver det kan bäverdammar fungera som en sorts sedimentationsdamm uppströms. När vattnet saktar ner hinner partiklar (och därmed fosfor) sjunka till botten istället för att föras vidare ner till sjön. Den här typen av dammar brukar fungera bra i början. Men med tiden kan de bli en källa till näringsämnen istället, i takt med att fosforn i sedimentet börjar läcka ut igen. En nybyggd bäverdamm har alltså sannolikt en positiv effekt just de första åren, men vad som händer på längre sikt är en öppen fråga.

Med andra ord: det är fullt möjligt att bävrarna bidrar positivt till årets vattenkvalitet, både genom utspädning och genom att dammarna fångar upp näringsämnen, men det är lika möjligt att förbättringen delvis beror på andra faktorer, och den positiva effekten från dammarna kan dessutom vara tillfällig. Vi följer utvecklingen och återkommer om vi ser tydligare mönster över tid.

Vad vi kan säga med säkerhet

Vattennivån är den högsta uppmätta sedan 2013 (för början av augusti). Återhämtningen efter regn går snabbare än tidigare år. Samtidigt har vi fått in rapporter om nya grannar i landskapet vars aktivitet troligen spelar en roll, även om vi ännu inte kan sätta exakta siffror på hur stor.

Men det vi kan säga är att vattnet ser bättre ut än på länge och är djupare än vanligt. Två ingredienser till en fin sommar.

Vi fortsätter att mäta och följa utvecklingen. Kolla in hemsidan då och då och följ utvecklingen du med.